Hoppa till sidans innehåll

Åsmötet - så funkar det


Alla medlemmar som är röstberättigade i en förening får vara med och bestämma – åtminstone minst en gång om året. På årsmötet beslutas till exempel hur föreningen ska använda sina pengar, vilka som ska ha de bästa träningstiderna och vilka som är bäst lämpade att leda föreningen.

Årsmötesbesluten fattas av medlemmarna genom röstning. Vid beslutsfattande gäller majoritetens vilja. 

Långt ifrån alla tar vara på rätten att vara med och påverka. Röstberättigade medlemmar som inte orkar engagera sig och komma till årsmötet – så kallade ”soffliggare” – får då finna sig i de beslut som fattas vid årsmötet. 

Finns det en liten grupp aktiva medlemmar i föreningen så vinner den över en stor grupps ointresse. För kommer endast ett fåtal medlemmar till årsmötet, är det den närvarande majoritetens röster som blir avgörande. 

På så sätt kan några få, engagerade, medlemmar komma att bestämma över den tysta majoritet som stannat hemma. 

Soffliggare som inte tagit vara på chansen att rösta på årsmötet, förväntas foga sig efter årsmötesmajoritetens beslut. Den medlem som inte kan acceptera majoritetens beslut kan begära en reservation till protokollet och få inskrivet sin avvikande mening. Går det fattade beslutet helt stick i stäv med medlemmens uppfattning, kan medlemmen begära att få lämna föreningen. 

De medlemmar som inte reserverar sig mot beslutet, eller väljer att lämna föreningen, förväntas däremot att sluta upp bakom majoritetens beslut. 

För att undvika att en minoritet driver igenom frågor av eget intresse är det viktigt att föreningen har motiverade medlemmar som vill komma till årsmötet. Så här går det till att få god uppslutning på årsmötet: 


1. För att skapa engagemang gäller det att föreningens styrelse håller medlemmarna uppdaterade om föreningens angelägenheter. Medlemmarna måste förstås få reda på när nästa årsmöte ska hållas, vilka tider som gäller för att komma med förslag, vilka ärenden och förslag som ska behandlas, och så vidare.

2. Har föreningen en egen hemsida är det klokt att skapa en särskild avdelning om årsmötet på hemsidan. Där kan den formella kallelsen till årsmötet mötet finnas, liksom styrelsens förslag som medlemmar kan kommentera. Mer tips om hur föreningens hemsida kan fungera finns på www.idrottonline.se 

3. Nätet är perfekt för att nå ut till många, det kan gälla kallelsen till årsmötet, att lägga ut alla inkomna motioner, presentera styrelsens kommentarer och förslag, och så vidare. Den medlem som saknar dator kan få materialet per post eller hämta det på föreningskansliet. 

4. Även klubbens verksamhetsberättelse och ekonomiska redovisning går att presentera på nätet, men kanske då som lösenordskyddad information, eftersom det framför allt är medlemmarnas enskilda angelägenhet. 

5. Ett årsmöte följer vissa fastlagda principer. Rutinerna kan delas in i tre delar: Först kommer ”preludierna”, då alla formaliteter kring årsmötet betas av. Därefter gås det gångna året igenom. Sedan ägnas mötet åt framtida frågor och val av nya styrelseledamöter. 

6. Innan mötesdiskussionerna drar igång måste röstlängden fastställas. Det betyder att alla närvarande prickas av mot medlemslistan. Alla som betalat sin medlemsavgift i tid för det aktuella mötesåret, och har den rösträttsålder som stadgarna anger, har rätt att göra sin röst hörd och fatta beslut på årsmötet. 

7. Mötesbeslut fattas oftast genom att medlemmarna ropar ”ja” för de förslag som de stöder. Finns det två olika förslag får medlemmar som stöder det första förslaget ropa ”ja” för det och de som sympatiserar med det andra ropar ”ja” för det. Är det svårt att avgöra vilket av förslagen som fick mest stöd, blir det votering. Ofta räcker det med handuppräckning. Omröstning i sakfrågor är genomgående öppen, det vill säga genom handuppräckning där medlemmarna ska vara beredda att öppet stå för sin uppfattning. Vid personval är det fritt att, om så önskas, begära omröstning med slutna valsedlar. 

8. Valen avslutar årsmötet. Före varje val redogör valberedningen för sitt förslag. Därefter råder fri nominering där varje medlem kan föreslå motkandidater till valberedningens förslag. Den kandidat som får flest röster är den som blir vald. 

9. Beslut som fattas på årsmötet börjar gälla från mötets slut om inget annat har beslutats. De personer som väljs på årsmötet tillträder sina förtroendeuppdrag när mötet avslutats och sitter till och med nästa årsmöte. 

10. Besluten som fattas på årsmötet ska dokumenteras i ett årsmötesprotokoll. Där finns alla beslut som togs vid mötet, de yrkanden som gjorts och de röstsiffror som avgjort besluten, om de tagits genom votering. 

11. Protokollet ska enbart spegla vad som hände på årsmötet. Personliga funderingar eller värderingar från protokollföraren hör inte hemma i protokollet, som ska vara sakligt och fritt från eget tyckande. De valda protokolljusterarna läser, påpekar eventuella brister, och skriver under.

 

Källa: Riksidrottsförbundet

Uppdaterad: 09 JAN 2016 23:04

Postadress:
Karlstads DK - Sportdykning
Tolvmansgatan 2
65460 Karlstad

Besöksadress:
Tolvmansgatan 2
65460 Karlstad

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info